Texts

Help

Select a text:
Bibliography
Select a chapter:
 (no revisions)
Associated topic(s): Genealogies, Pūru, Yayāti, Devayānī, Śarmiṣṭhā

Show parallels  Show headlines
Use dependency labeler
Chapter id: 16230
  • Click on a sentence to show its analysis
  • Keep the mouse pointer over a lemma to show its meanings.
vaiśampāyana uvāca / (1.1) Par.?
nahuṣasya tu dāyādāḥ ṣaḍ indropamatejasaḥ / (1.2) Par.?
yatir yayātiḥ saṃyātir āyātir yātir uddhavaḥ / (1.3) Par.?
yatir jyeṣṭhas tu teṣāṃ vai yayātis tu tataḥ param // (1.4) Par.?
kakutsthakanyāṃ gāṃ nāma na lebhe sa yatis tadā / (2.1) Par.?
tenāsau mokṣam āsthāya brahmabhūto 'bhavan muniḥ // (2.2) Par.?
teṣāṃ yayātiḥ pañcānāṃ vijitya vasudhām imām / (3.1) Par.?
devayānīm uśanasaḥ sutāṃ bhāryām avāpa ha / (3.2) Par.?
śarmiṣṭhām āsurīṃ caiva tanayāṃ vṛṣaparvaṇaḥ // (3.3) Par.?
yaduṃ ca turvasuṃ caiva devayānī vyajāyata / (4.1) Par.?
druhyuṃ cānuṃ ca pūruṃ ca śarmiṣṭhā vārṣaparvaṇī // (4.2) Par.?
tasya śakro dadau prīto rathaṃ paramabhāsvaram / (5.1) Par.?
asaṅgaṃ kāñcanaṃ divyaṃ divyaiḥ paramavājibhiḥ / (5.2) Par.?
yuktaṃ manojavaiḥ śubhrair yena bhāryāṃ samudvahat // (5.3) Par.?
sa tena rathamukhyena ṣaḍrātreṇājayan mahīm / (6.1) Par.?
yayātir yudhi durdharṣas tathā devān savāsavān // (6.2) Par.?
sa rathaḥ pauravāṇāṃ tu sarveṣām abhavat tadā / (7.1) Par.?
yāvat tava sanāmā vai pauravo janamejaya // (7.2) Par.?
kuroḥ pautrasya rājye tu rājñaḥ pārikṣitasya ha / (8.1) Par.?
jagāma sa ratho nāśaṃ śāpād gargasya dhīmataḥ // (8.2) Par.?
gargasya hi sutaṃ bālaṃ sa rājā janamejayaḥ / (9.1) Par.?
vākkrūraṃ hiṃsayāmāsa brahmahatyām avāpa saḥ // (9.2) Par.?
sa lohagandhī rājarṣiḥ paridhāvann itas tataḥ / (10.1) Par.?
paurajānapadais tyakto na lebhe śarma karhicit // (10.2) Par.?
tataḥ sa duḥkhasaṃtapto nālabhat saṃvidaṃ kvacit / (11.1) Par.?
indrotaṃ śaunakaṃ rājā śaraṇaṃ pratyapadyata // (11.2) Par.?
yājayāmāsa cendrotaḥ śaunako janamejaya / (12.1) Par.?
aśvamedhena rājānaṃ pāvanārthaṃ dvijottamaḥ / (12.2) Par.?
sa lohagandho vyanaśat tasyāvabhṛtham etya ha // (12.3) Par.?
sa ca divyo ratho rājan vasoś cedipates tadā / (13.1) Par.?
dattaḥ śakreṇa tuṣṭena lebhe tasmād bṛhadrathaḥ // (13.2) Par.?
tato hatvā jarāsaṃdhaṃ bhīmas taṃ ratham uttamam / (14.1) Par.?
pradadau vāsudevāya prītyā kauravanandana // (14.2) Par.?
saptadvīpāṃ yayātis tu jitvā pṛthvīṃ sasāgarām / (15.1) Par.?
vyabhajat pañcadhā rājyaṃ putrāṇāṃ nāhuṣas tadā // (15.2) Par.?
diśi dakṣiṇapūrvasyāṃ turvasuṃ matimān nṛpaḥ / (16.1) Par.?
pratīcyām uttarasyāṃ tu druhyuṃ cānuṃ ca nāhuṣaḥ // (16.2) Par.?
diśi pūrvottarasyāṃ tu yaduṃ jyeṣṭhaṃ nyayojayat / (17.1) Par.?
madhye pūruṃ ca rājānam abhyaṣiñcat sa nāhuṣaḥ // (17.2) Par.?
tair iyaṃ pṛthivī sarvā saptadvīpā sapattanā / (18.1) Par.?
yathāpradeśam adyāpi dharmeṇa paripālyate / (18.2) Par.?
prajās teṣāṃ purastāt tu vakṣyāmi nṛpasattama // (18.3) Par.?
dhanur nyasya pṛṣatkāṃś ca pañcabhiḥ puruṣarṣabhaiḥ / (19.1) Par.?
paravān abhavad rājā bhāram āveśya bandhuṣu // (19.2) Par.?
nikṣiptaśastraḥ pṛthivīṃ nirīkṣya pṛthivīpatiḥ / (20.1) Par.?
prītimān abhavad rājā yayātir aparājitaḥ // (20.2) Par.?
evaṃ vibhajya pṛthivīṃ yayātir yadum abravīt / (21.1) Par.?
jarāṃ me pratigṛhṇīṣva putra kṛtyāntareṇa vai // (21.2) Par.?
taruṇas tava rūpeṇa careyaṃ pṛthivīm imām / (22.1) Par.?
jarāṃ tvayi samādhāya taṃ yaduḥ pratyuvāca ha // (22.2) Par.?
anirdiṣṭā mayā bhikṣā brāhmaṇasya pratiśrutā / (23.1) Par.?
anapākṛtya tāṃ rājan na grahīṣyāmi te jarām // (23.2) Par.?
jarāyā bahavo doṣāḥ pānabhojanakāritāḥ / (24.1) Par.?
tasmāj jarāṃ na te rājan grahītum aham utsahe // (24.2) Par.?
santi te bahavaḥ putrā mattaḥ priyatarā nṛpa / (25.1) Par.?
pratigrahītuṃ dharmajña putram anyaṃ vṛṇīṣva vai // (25.2) Par.?
sa evam ukto yadunā rājā kopasamanvitaḥ / (26.1) Par.?
uvāca vadatāṃ śreṣṭho yayātir garhayan sutam // (26.2) Par.?
ka āśramas tavānyo 'sti ko vā dharmo vidhīyate / (27.1) Par.?
mām anādṛtya durbuddhe yad ahaṃ tava deśikaḥ // (27.2) Par.?
evam uktvā yaduṃ tāta śaśāpainaṃ sa manyumān / (28.1) Par.?
arājyā te prajā mūḍha bhavitrīti narādhipa // (28.2) Par.?
sa turvasuṃ sa druhyuṃ ca anuṃ ca bharatarṣabha / (29.1) Par.?
evam evābravīd rājā pratyākhyātaś ca tair api // (29.2) Par.?
śaśāpa tān api kruddho yayātir aparājitaḥ / (30.1) Par.?
yathā te kathitaṃ pūrvaṃ mayā rājarṣisattama // (30.2) Par.?
evaṃ śaptvā sutān sarvāṃś caturaḥ pūrupūrvajān / (31.1) Par.?
tad eva vacanaṃ rājā pūrum apy āha bhārata // (31.2) Par.?
taruṇas tava rūpeṇa careyaṃ pṛthivīm imām / (32.1) Par.?
jarāṃ tvayi samādhāya tvaṃ pūro yadi manyase // (32.2) Par.?
sa jarāṃ pratijagrāha pituḥ pūruḥ pratāpavān / (33.1) Par.?
yayātir api rūpeṇa pūroḥ paryacaran mahīm // (33.2) Par.?
sa mārgamāṇaḥ kāmānām antaṃ bharatasattama / (34.1) Par.?
viśvācyā sahito reme vane caitrarathe prabhuḥ // (34.2) Par.?
sa yadā dadṛśe kāmān vardhamānān mahīpatiḥ / (35.1) Par.?
tataḥ pūroḥ sakāśād vai svāṃ jarāṃ pratyapadyata // (35.2) Par.?
tatra gāthā mahārāja śṛṇu gītā yayātinā / (36.1) Par.?
yābhiḥ pratyāharet kāmān sarvaśo 'ṅgāni kūrmavat // (36.2) Par.?
na jātu kāmaḥ kāmānām upabhogena śāmyati / (37.1) Par.?
haviṣā kṛṣṇavartmeva bhūya evābhivardhate // (37.2) Par.?
yat pṛthivyāṃ vrīhiyavaṃ hiraṇyaṃ paśavaḥ striyaḥ / (38.1) Par.?
nālam ekasya tat sarvam iti matvā śamaṃ vrajet // (38.2) Par.?
yadā bhāvaṃ na kurute sarvabhūteṣu pāpakam / (39.1) Par.?
karmaṇā manasā vācā brahma sampadyate tadā // (39.2) Par.?
yadānyebhyo na bibheti yadā cāsmān na bibhyati / (40.1) Par.?
yadā necchati na dveṣṭi brahma sampadyate tadā // (40.2) Par.?
evam uktvā sa rājarṣiḥ sadāraḥ prāviśad vanam / (41.1) Par.?
kālena mahatā cāpi cacāra vipulaṃ tapaḥ // (41.2) Par.?
bhṛgutuṅge tapaś cīrtvā tapaso 'nte mahāyaśāḥ / (42.1) Par.?
anaśnan deham utsṛjya sadāraḥ svargam āptavān // (42.2) Par.?
tasya vaṃśe mahārāja pañca rājarṣisattamāḥ / (43.1) Par.?
yair vyāptā pṛthivī sarvā sūryasyeva gabhastibhiḥ // (43.2) Par.?
yados tu śṛṇu rājarṣe vaṃśaṃ rājarṣisatkṛtam / (44.1) Par.?
yatra nārāyaṇo jajñe harir vṛṣṇikulodvahaḥ // (44.2) Par.?
svasthaḥ prajāvān āyuṣmān kīrtimāṃś ca bhaven naraḥ / (45.1) Par.?
yayāteś caritaṃ nityam idaṃ śṛṇvan narādhipa // (45.2) Par.?
Duration=0.19161605834961 secs.